Internationella funktionshinderdagen instiftades 1992 av FN och infaller idag, 3 december. Dagen handlar om att sätta ljus på levnadsvillkor och rättigheter för personer med funktionsnedsättning och för att arbetet ska gå åt rätt håll. Årets tema handlar om att stärka inkludering i en värld post covid-19. Anna Bergholtz, en av Inclusion Academys konsulter, är journalist, moderator och utbildare inom tillgänglighet, funktionalitetsnormen och normkritik. Hon har egen erfarenhet av att ha befunnit sig inom normen som seende, till att ha blivit blind.
Årets tema på denna internationella dag är hur samhället post covid behöver bli ännu bättre på tillgänglighet och förebygga funktionshinder. Funktionshinder uppstår alltså i samhället när tillgängligheten brister, till exempel om något inte är textat, det saknas syntolkning eller om det inte finns hiss.
Anna, årets tema för denna dag är hur samhället behöver bli ännu bättre på tillgänglighet och hållbara lösningar för personer med funktionsnedsättningar efter covid-19 - hur har pandemin påverkat dig utifrån ett funkis-perspektiv?
“- Pandemin har slagit hårt mot många personer med funktionsnedsättning runtom i världen. Det kan handla om att viktig samhällsinformation inte är tillgänglig. Till exempel textades eller teckenspråkstolkades inte presskonferenserna från folkhälsomyndigheten i början av pandemin. Många med funktionsnedsättning är i riskgrupp och har varit isolerade sedan mars. För mig som blind och reumatiker har jag valt att flytta till vårt lantställe där det är mindre folk. Som blind är det svårt att hålla avstånd när man är ute och rör sig och tyvärr upplever jag att folk inte alltid tar hänsyn. Jag har blivit mer beroende av hjälp från min sambo, då jag inte vågar åka kollektivt eller färdtjänst. Jag använder inte ledsagare just nu, eftersom man är väldigt nära varandra under själva ledsagningen. Positivt är att jag börjat föreläsa digitalt, vilket funkar över förväntan. Allt fler digitala mötesplattformar har förstått vikten av tillgänglighet och blir allt bättre.”
Hur står det till med mänskliga rättigheter för personer med normbrytande funktionsvariationer i Sverige idag? Vilka är de viktigaste frågorna just nu?
“- FN har kritiserat Sverige för att inte leva upp till de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Det handlar om allt från bristande tillgänglighet till att inte få det stöd man har rätt till. På tok för många står utanför arbetsmarknaden. 62 % har sysselsättning jämfört med 81 % hos övriga befolkningen. Man borde bli bättre på att ta tillvara på den kompetens som finns och förstå att funktionsnedsättning också bidrar till en viktig mångfald, vilket vi idag vet är lönsamt. Fortfarande utreds LSS – “lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade”. Många får inte längre viktiga stödinsatser som till exempel ledsagning och personlig assistans. Enligt experter kan det bero på allt från kompetensbrist hos handläggarna till politiska beslut där ekonomin får styra och inte de mänskliga rättigheterna.”
Ett begrepp som har börjat få spridning är Universell Utformning - vad innebär det? FN:s Funktionsrättskonvention, Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, började gälla i Sverige år 2009 och I konventionen nämns begreppet Universell Utformning.
“-Universell utformning handlar om att utforma produkter, varor, tjänster och lokaler med mera så att alla kan använda dem, oavsett funktionsförmåga. Att bygga rätt från början, så att vi slipper massa särlösningar i efterhand. Universell utformning bidrar till jämlikhet och social hållbarhet.”
Vad är dina främsta tips till arbetsgivare som vill bli bättre på tillgänglighet?
“- Arbeta utifrån universell utformning. Tänk och agera rätt från början. Det spar ni både tid och pengar på. När det är dags att köpa ett nytt datasystem, byta kontorslokal eller göra en ny hemsida – kolla i förväg att det funkar för alla att använda. Och var inte rädd för att låta personer arbeta flexibelt. En del föredrar att jobba hemifrån, en del i öppet landskap medan andra behöver eget rum. Se till individen och hen vet vad som passar hen bäst.
Det är också viktigt att förstå att tillgänglighet är nödvändigt för vissa, och gör samtidigt att det blir bättre för alla. En ramp behövs för rullstolsanvändaren, men är även bra för den som har barnvagn eller cykel. Lättlästtext är bra för både dyslektikern och den som är ny på svenska språket.”
Anna Bergholtz
”Öppnar ögon och bryter normer”
